Your Custom Text Here
Metallåtervinning Arena. Falcon Alkoholfri Arena. Pornhub Arena. Och nu Strawberry Arena – The Artist Formerly Known As Friends. Bara fantasin sätter gränser!
Men bortsett från det fåniga arenanamnet måste jag ge all kredd till Springsteen och The E Street Band, som körde stenhårt i tre timmar. Det inger hopp hos en gubbe som trots allt är tio år yngre.
Jag vet inte varför jag envisas med att fortfarande använda ord som ”sommarlov” och ”semester” när jag med ålderns rätt är ledig året runt. Men det kan väl vara så att det känns piggare än att skriva ”pensionär”?
Musiken tar dock aldrig varken sommarlov, semester eller pensionärsledigt. I sommar är jag involverad i inte mindre än tre musikaliska projekt: demoinspelningar med kompisar nu i helgen, ett nystartat Hank Williams-projekt – och så förstås den ständigt pågående Orsayran, som i år fyller 40 och som har fått historien förevigad i en alldeles färsk bok. Känns konstigt för en som var med från början.
Flera klassiska album är inspelade på Budokan i Tokyo – arenan där alla från Beatles till Abba har uppträtt. Och vi i Bo H-son Band kan förstås inte vara sämre i vår strävan mot världsherravälde. Därför släpper vi nu vår nyinspelade EP Live at Budokan. Plays loud!
För den stressade storstadsbon kan vi rekommendera midsommarens bästa allt-i-ett-lösning: silltårtan. Sill, potatis, gräddfil, gräslök och bröd. Allt du behöver i ett enda paket. Dessutom både gott och stiligt!
Takbyte, grundförstärkning, vattenläckor, trädfällning, kärnvapenkrig (nej, kanske inte det sistnämnda)… Det spelar ingen roll hur många monstertruckar som härjar på gräsmattan - rosenbusken är segare än Keith Richards, den överlever ALLT!
Den sista och ibland lite mytomspunna delen av inspelningsprocessen är mastringen. När ljudmixen är klar behöver den få en sista touch av slutkomprimering och finslipning som får låten att glimra lite extra. Kolla in skivomslagen (om du råkar ha några plattor kvar), så ser du att det ofta står angivet var plattan är mastrad eftersom detta är ett eget skrå.
Men hur svårt kan det vara, tänkte yours truly och köpte in en programvara som påstods vara densamma som används på Abbey Road Studios i London. Ungefär samtidigt fick jag tips om podden The Mastering Show, där proffsen diskuterar mastring.
Det visade sig tyvärr snabbt att det var hur svårt som helst. Mina tafatta mastringsförsök fick låtarna att låta burkiga, hårt komprimerade och minst av allt glimrande. No shining! Att podden i fråga nu är uppe i 92 entimmeslånga avsnitt säger väl också det mesta.
Så numera lämnar jag över masteringen till de som kan.
I helgen slog H-son ett präktigt nytt publikrekord när vi spelade på en utomhusscen strax utanför Mora. Tyvärr bestod miljonpubliken av mygg. Och det krävs ordentlig självdisciplin för att träffa rätt på basens greppbräda samtidigt som fyra-fem myggor kalasar på vänsterhanden. But whatever doesn’t kill you och så vidare.
När vinterjackorna tvättas och hängs upp längst in i garderoben, när fönsterskrapan kommer fram ur ett skrymsle i städskrubben och när jag själv fyller 66 om ett par dagar - då jävlar är sommaren definitivt här. Och hör sen!
Att under en veckas tid flytta möbler, åka och spela två kvällar, köra bil kors och tvärs över landet och jobba stenhårt i trädgården när man inte är av med sin förkylning är ganska osmart. Vilket nu har tagit ut sin rätt i form av mer feber, snuva och hosta.
Så nu blir det sängläge tills skiten är ur kroppen.
Om. Jag. Ändå. Bara. Kunde. Lära. Mig. Att. Ta. Det. Lugnt.
”Grabbar*, vi har fått ett återbud i morgon kväll. Kan ni komma och lira?
För stolt för att säga nej med så kort varsel?
Aldrig i helvete. Några telefonsamtal och ombokningar senare är bandet ready for fight. Som Ian Hunter, 84, säger: This is what I’m Here For!
*”Gubbar” hade kanske varit mer relevant.
